Några av de vanligaste begreppen inom privatekonomi är bruttolön och nettolön. Det är ord som vi stöter på dagligen och något som tillhör vardagen. Det är relevant oavsett om du jobbar heltid, deltid eller beroende på hur mycket du tjänar. Men vad är egentligen skillnaden mellan bruttolön och nettolön?
Vad ingår i bruttolönen?
Bruttolönen rymmer de skatter som din arbetsgivare måste betala som exempelvis preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och liknande. Här ingår även sjuklön och semesterersättning. Har du förmåner som är beskattningsbara som en företagsbil så kommer även dessa att ingå i din bruttolön. Det ska tydligt framgå i din lönespecifikation vilka avdrag som gjorts samt vilken bruttolön du kommer att få. När man i vardagen pratar om lön så är det ofta bruttolönen man syftar på.
Vad är bruttolöneavdrag?
Ett bruttolöneavdrag kan göras när du som anställd byter en del av din bruttolön mot en förmån. Du kan då få ett avdrag på din bruttolön och därmed en lägre skattepliktig lön. Din arbetsgivare betalar då en lägre arbetsgivaravgift vilket gör det fördelaktigt för er båda. Exempel på förmåner kan vara pension, fler semesterdagar eller en bilförmån.
Vad ingår i nettolönen?
Nettolönen är det som blir kvar efter att din skatt och diverse avdrag gjorts. Det är ofta nettolönen som är intressant för dig som arbetstagare. Nettolönen är det som du kan skriva in i din budget när du planerar din ekonomi.
Vad påverkar nettolönen?
Det finns några faktorer som påverkar hur mycket du får i nettolön. Detta gör att personer som har samma bruttolön inte alltid har samma nettolön.
Vilken kommun du är skriven i
Beroende på vilken kommun du är skriven i så får du betala olika mycket i skatt. Bor du i en rik kommun där skatten är lite lägre så får du alltså mer pengar i plånboken än om du bor i en fattig kommun. Du hittar skattetabellen för din kommun på Skatteverkets hemsida.
Om du är höginkomsttagare
Du räknas som höginkomsttagare om du har en årsinkomst som överstiger 598 500 kr. På inkomster över denna gräns så betalar du en statlig inkomstskatt som ligger på 20 procent.
Om du är medlem i Svenska kyrkan
Är du medlem i Svenska Kyrkan så betalar du en kyrkoavgift som är 1 – 1,5 % av din bruttolön. Avgiften varierar beroende på vilken församling du tillhör.